
Den 18 mars 2021 höll vårens Advisory Board där vi bland annat fick höra om Sverige nya anti-dopningsorganisation Antidoping Sverige. Gå in på antidoping.se för att läsa mer om den nya organisationen.

Den 18 mars 2021 höll vårens Advisory Board där vi bland annat fick höra om Sverige nya anti-dopningsorganisation Antidoping Sverige. Gå in på antidoping.se för att läsa mer om den nya organisationen.
I samband med Arne Ljungqvists 90-årsdag den 23 april 2021 välkomnas donationer till stiftelsen som verkar för tillskapandet av Professor Arne Ljungqvists professur i Anti-doping och Folkhälsa vid Karolinska Institutet. Läs mer under fliken Stöd oss.
För mer information om professuren: Forskning.
Under hösten genomför vi inspirationsföreläsningar på olika skolor. Detta för att öka kunskapen om dopning som samhällsproblem men också för att det är en del av vårt ambassadörsprogram. Till vår hjälp har vi dopningsexperten Jonas Karlsson som senast i förra veckan föreläste på Hulbergsskolan i Karlstad, vilket också uppmärksammades av NWT.

Polisens ”Operation mjölksyra” har lett till en rad misstankar om både dopnings- och narkotikabrott.
Att polisen går in med riktade insatser och gör razzior mot gym välkomnas av Professor Arne Ljungqvist.
– Det är bra att detta görs, men det vi ser är sannolikt bara toppen på ett isberg, säger han och berättar samtidigt om hans stiftelses arbete för att komma tillrätta med samhällsdopningen.
Arne Ljungqvist är landets mest erfarna namn inom antidopning. Hans gärning började med dopningsproblematiken inom idrotten, men med åren har han alltmer riktat fokus mot samhällsproblemet. Genom stiftelsen Professor Arne Ljungqvist Anti-Doping Foundation driver han flera projekt, bland annat rörelsen ”Pure For Sure” som syftar till att förhindra dopning utanför idrotten.
Bakgrunden är en växande dopningskultur, där motionärer tar anabola steroider eller extrema kosttillskott för att snabbt bygga muskler eller leva upp till samtidens kroppsideal. Att dopning sedan flera år främst är ett problem inom gym- och gängkultur, fjärran från idrotten, är i sig ingen nyhet. Det oroväckande är att problemet tycks öka och gå längre ner i åldrarna samt att dopning har en stark koppling till organiserad brottslighet och grova våldsbrott.
– Som så ofta är okunskap en av orsakerna till denna utveckling. Inom idrotten bedrivs kunskapsspridning men för icke idrottande ungdomar har utbildningsmaterial kring doping saknats, säger Arne Ljungqvist, vars stiftelse nu, med stöd av bl.a. Allmänna Arvsfonden, tagit fram utbildningsmaterial med skolan som främsta målgrupp.
Inom ramen för Polisens insats ”Mjölksyra” har det under den senaste veckan genomförts razzior mot gym. Totalt har åtta träningsanläggningar i centrala Stockholm besökts av både civila och uniformerade poliser. Elva personer misstänks för dopningsbrott och fyra för narkotikabrott, bland annat beslagtogs kokain.
– Jag är ganska säker på att detta bara representerar toppen av ett isberg. Visserligen saknar vi säkra data på omfattningen av steroidbruket i samhället, men de beslag som gjorts genom åren i vårt land, och i en del andra länder, talar för att kundkretsen är betydande.
Arne Ljungqvist menar också att kunskapen brister vad gäller de kort- och långsiktiga konsekvenserna för samhället av missbruket av dopingmedel, särskilt steroider.
– Hur kan man bäst förhindra att folk fastnar i dopingbruk samt behandla dom som ändå fastnar? Frågorna är många och kräver forskningsinsatser över ett brett register.
Mot den bakgrunden har Arne Ljungqvist Anti-Doping Foundation nu, tillsammans med Karolinska institutet, startat en insamlingskampanj för att inrätta en donationsprofessur inom Dopingområdet vid KI. Totalt ska 40 miljoner kronor samlas in för att forskning ska kunna bedrivas på området.
– Polisinsatsen förra veckan var välkommen och förhoppningsvis ett tecken på att ansvariga samhällsinstanser äntligen förstått att dopingen i ett land som vårt har övergått från att vara ett problem för idrotten till att ha blivit en samhälls- och folkhälsofråga. Men mer behövs göras och det är därför jag nu hoppas att den här professuren blir verklighet, avslutar Arne Ljungqvist.

Foto: David Altengård
Ted Eriksson är en av våra ambassadör som valt att ta ställning för ren träning utan fusk. Vi fick en pratstund med Ted, som till vardags jobbar som polis i Stockholm och utbildar sig till personlig tränare. Ted tipsar bland annat om hur man tar sin träning till nästa nivå utan dopning.
Varför tycker du man ska träna rent?
Först och främst, tränar du med olagliga preparat förser du kriminella ekonomiskt och du bidrar därmed till mer kriminalitet i samhället och folk som far illa. Om du inte tränar rent utsätter du dig själv för hälsorisker och meningen med träning är att du ska må bättre inte bara just idag utan i hela ditt liv. Quick-fix är sällan bra, låter det för bra för att vara sant – då är det nog också det och vem vill leva en lögn.
I ditt jobb som polis, hur mycket dopning tycker du dig se?
Vi stöter tyvärr på dopning i många ärende och det gäller inte bara de som man rent fysiskt kan se och misstänka att de dopar sig. Dopning orsakar många gånger andra typer av missbruk vilket ofta leder till tyngre kriminalitet och utanförskap. Dopning har hamnat något under radarn på vissa orter men det ska vi ändra på.
Vad är ditt bästa tips till den som vill ta sin träning till nästa nivå utan genvägar?
Mitt bästa tips till den som vill ta sin träning till nästa nivå utan genvägar är att antingen själv vidareutbilda sig eller anlita en personlig tränare. Även om du tränat ett tag är det inte säkert att du tränat rätt eller på effektivt sätt. Många motionärer tränar ofta på samma vis som de gjorde då de började träna för många år sedan, utan att reflektera om hur de faktiskt utför sina övningar. Lär du dig träna på rätt sätt och skaffa dig lärdom om hur viktig kosten är då kommer du att se en tydlig utveckling. Detta är varken en genväg eller omväg. Du kommer att se till att det blir en rakare och tydligare väg mot ett hållbart mål.
Vill du också ta ställning för ren träning som håller i längden? Gör som Ted, bli Pure For Sure ambassadör!

Under april, maj, juni och ett tag till framöver har våra mjölkförpackningar synts till i mataffären. Fortsätt håll utkik efter Sebbes supershake, Yolandas bästa tips på hur du långsiktigt når dina träningsmål och vår tredje och sista förpackning -vad är dopning och vad är egentligen fusk för dig?
Dopning är ett sällan uppmärksammat samhällsproblem, som när det uppmärksammas främst rör idrottens värld. Därför blev vi extra glada när Jens Littorin med sin artikelserie Dopningsfabriken som sprängdes kunde läsa om dopning från ett annat perspektiv. Granskningen resulterade i fem delar och ett poddavsnitt med Studio DN. 
I första delen fick vi läsa om tillverkarna, hur dopningspreparat tillverkas och i vilken miljö detta görs. En långt ifrån hygienisk miljö.

Del 2, Köparna, introducerade oss till de som beställer preparaten och visade att det är en annan grupp än den som vanligtvis porträtteras av media.

I artikelseriens tredje del fick vi en större förståelse för Tullens arbete med att spåra dopning som kommer in och ut ur landet. Fjärde delen berörde dopning som samhällsproblem, och resulterade även i en femte del om Daniel. Daniel tog steroider i fem år och är sedan tidigare ambassadör för Pure For Sure. Nu vill han få fler att förstå dopningens biverkningar med målet att få ungdomar att inte testa dopning. Daniel betonar hur viktigt det är att få ungdomar med samma målbild som han själv hade att det går att nå de målen på naturlig väg.

Tack Jens och DN för en viktig artikelserie som tydligt visar varför dopning bör klassas som ett samhällsproblem.
Var femte svensk mellan 18 och 34 år uppger att de känner till eller har sett någon använda sig av dopingpreparat. Dessutom skulle var femte man fortsätta att ta kosttillskott även om de fick reda på att de innehöll dopningspreparat. Detta framgår av en nationell undersökning gjord av Sifo på uppdrag av Professor Arne Ljungqvist Anti-Doping Stiftelse/Pure For Sure, som hoppas att samhällsdopningen ska få plats i den nya organiseringen av svenskt antidopningsarbete.
Trots den höga användningen av kosttillskott visar undersökningen att fyra av tio anger att de i mycket låg uträckning eller inte alls känner till att kosttillskott kan innehålla läkemedelsrester eller dopningspreparat utan att det anges på innehållsförteckningen. – Kostillskottmarkanden omsätter cirka 5 miljarder kronor per år i Sverige. Trots den höga omsättningen är det en dålig kontrollerad marknad och ingen produktanmälan eller tillstånd behövs. Dessutom granskas inte kosttillskott systematiskt av en myndighet, säger Christian Lidén, vd på Pure For Sure.
Proteinpulver är vanligast
Sifo-undersökning innefattar kosttillskott som viktminskningspreparat, proteinpulver och pre-workout produkter. Resultatet visar att proteinpulver är vanligast, där mer än var fjärde person angett att man tagit proteinpulver under senaste året. Främst är det män som använder sig av proteinpulver och 14 procent använder proteinpulver minst en gång i veckan. Dessutom är det fler män än kvinnor som anser att det är viktigt att se fysisk stark ut.
– Många använder kosttillskott som en genväg till en snygg kropp. Men faktum är att de flesta inte behöver äta kosttillskott, utan det räcker med en allsidig kost för att få i sig det man behöver. Om man är osäker om man behöver ta kosttillskott kan man gå till en läkare och få detta bekräftat eller dementerat, säger Christina Lidén.
Kvinnor påverkas mer av sociala medier
Undersökningen visar att den största anledningen till att man tar kosttillskott är att det är tillgängligt och enkelt samt att man vill bli muskulösare. Det senare alternativet är vanligast bland män och framförallt hos personer som använder kosttillskott minst en gång i veckan.Till skillnad från männen är det tre gånger fler kvinnor som använder kosttillskott för att bli smalare. Undersökningen visar också att kvinnor blir påverkade negativt av sociala medier i en större utsträckning än männen. Majoriteten av dessa har också angett att de är missnöjda med sitt utseende.
Tydlig koppling till träning
Av resultatet i undersökningen kan man se en tydlig koppling mellan dopingpreparat och kosttillskott och träning. I en intervju med Daniel Hellgren, före detta användare av dopningspreparat, berättar han att anledningen till att han började använda dopningsmedel var i samband med hans intresse för träning. – Jag började träna på gym vid 14 års ålder och redan då såg jag upp till bodybuilders som Arnold Schwarzenegger och det var därför jag började träna på gym. Alla som jag såg upp till tog i alla fall någon typ av dopningspreparat eller dopningsmedel. Så vid 20–21 års ålder resonerade jag att om alla mina idoler tar, varför skulle inte jag ta något, säger Daniel Hellgren i en intervju med Pure For Sure.
Dopningsmedel får alla muskler att växa – inklusive hjärtat
Daniel slutade med dopningspreparat i samband med de biverkningar han fick. Det finns ett flertal olika biverkningar och alla kan drabbas olika. Daniels flickvän tyckte att han blev mer lättirriterad. Men den obehagligaste biverkningen enligt Daniel är hur hjärtat påverkas av dopningsmedel.
– Hjärtat är en muskel, nu skiljer den sig från andra muskler, men det är en muskel och det är bevisat att vänster kammare växer och blir större när man dopar sig. Desto större och längre kurer du tar desto större blir risken att hjärtat tar stryk. Man tänker kanske inte på att anabola steroider är ett preparat som man måste fortsätta ta för att behålla fysiken man byggt upp, och ju längre tid man håller på desto mer skadar man hjärtat. Det tycker jag är läskigt. Ställ dig frågan: Varför börja med något du inte kommer vilja fortsätta med för alltid, säger Daniel Hellgren.
Stiftelsen och Pure For Sure hoppas att regeringen tar sitt ansvar i diskussionen om samhällsdopning och inkluderar den som en del utav den nya organisationen för svenskt antidopningsarbete. Detta skulle gynna den övergripande bekämpningen av dopning både innanför och utanför idrotten.
Utdrag från undersökningen
Skulle du fortsätta ta kosttillskott om du fick reda på att någon av det du tar innehöll någon form av dopningspreparat, eller skulle du inte det?
Ja jag skulle fortsätta ta det 12%
Nej, jag skulle inte fortsätta ta det 78%
Tveksam, vet ej 10%
Har du någon gång sett eller känner till någon som använder dopningspreparat?
Ja, jag själv 0%
Ja, annan 3%
Ja, någon på gymmet 5%
Ja, vänner/bekanta 10%
Ja, familj/släkt 1%
Nej, jag har varken sett eller känner till någon använda doping 78%
Har du någon gång blivit erbjuden dopningspreparat? (Andel som svarar ja per alternativ)
På gymmet 2%
Via vänner/bekanta/familj/släkt 3%
Via sociala medier/Chattforum 2%
Annat forum 2%
I vilken utsträckning känner du till att kosttillskott kan innehålla läkemedelsrester eller dopingpreparat utan att det anges på innehållsförteckningen?
Mycket hög utsträckning 5%
Ganska hög utsträckning 12%
Varken eller 14%
Ganska låg uträckning 18%
Mycket låg uträckning 38%
Tveksam, vet ej 12%
I vilken grad upplever du att din kroppsuppfattning påverkas negativt av sociala medier? (Andel som svarat att deras kroppsuppfattning påverkas negativt av sociala medier i mycket/ganska hög)
Kvinnor 58%
Män 22%
I vilken grad är du nöjd med ditt utseende? (Andel som svarat att de är ganska/mycket missnöjda med sitt utseende).
Kvinnor 23%
Män 15%
Om undersökningen
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget Sifo på uppdrag av Pure For Sure och är nationellt representativ. Under perioden 05-11 februari 2020 har sammanlagt 1000 intervjuer via webbpaneler genomförts med män och kvinnor 18–34 år i Sverige. Undersökningen mäter vanor av kosttillskott och dopningspreparat. Pressmeddelandet finns även att ta del av via Mynewsdesk.

I flera år har Arne Ljungqvist med flera argumenterat för vikten av en nationell fristående antidopningsorganisation i Sverige, och igår kom beskedet. Riksidrottsstyrelsen kommer att verka för en fristående organisation, vilket innebär att idrotten inte längre kommer att utreda sina egna dopningsfall. Detta stärker trovärdigheten för svenskt antidopningsarbete internationellt och ökar transparensen. Ett klokt och bra beslut tycker vi!

Om vi tar det från början. Beslutet att börja bruka, hur togs det?
Jag tror de tog ganska lång tid egentligen, jag började träna på gym vid 14 års ålder och redan då såg jag upp till bodybuilders som Arnold Schwarzenegger och det va därför jag började träna på gym. Men det var inte förrän jag var 17-18 år som jag började förstå att alla som jag såg upp till tog i alla fall någon typ av dopningspreparat eller dopningsmedel. Sen var det väl vid 20-21 års ålder som jag började tänka, att om alla mina idoler tar, varför tar inte jag någonting? Vid den tiden hade jag tränat ett bra tag och kände att träningen gick lite långsammare och jag kommer ihåg att jag tyckte om att det inte var samma ”ös” som när jag började träna.
Från det att du började fundera på att ta dopningspreparat, hur lång tid tog det tills att du tog första preparatet?
Jag började fundera på det seriöst när jag var 20-21 år någonting, och tog första preparatet vid 21-22 års ålder, så ungefär ett år skulle jag säga.
Hur mycket tror du att grupptryck spelar in i ett sånt här beslut?
Jag tror att det spelar en stor roll men ändå inte. Jag var intresserad av träning långt innan jag började med anabola, men jag tror inte man testar någon typ av drog, oavsett vilken drog det är, ensam första gången. Jag tror inte jag skulle ha suttit själv och beställt hem preparat.
Fanns det nånting som fick dig att känna ”njaaa.. vi gör det inte”?
Ah det va det ju, alla är rädda för sådant man inte vet nånting om och eftersom jag inte visste mer än att mina idoler tog det så var väldigt mycket osäkert. Det enda jag visste var att dem jag såg upp till tog preparat, mer än så visste jag inte. Men det tog säkert ett år från det att jag började fundera på ta något till att jag faktiskt tog första preparatet.
Hur fick du kunskap om preparaten?
Nätet, all information kom från nätet.
Vem köpte du din första kur från?
Jag minns faktiskt hemsidan exakt, så det var på nätet. Jag hade läst på flera forum att man kunde köpa där och där. Jag hade tur och fick exakt det jag hade beställt, men det var ju en ren chansning. Jag beställde på nätet och fick paketet efter en vecka.
Det var andra än du som tog samma preparat som du, fick ni liknande biverkningar?
Nej inte alls. Vi tog exakt samma preparat de första fyra-fem kurerna i alla fall, men fick helt olika biverkningar. Alla är olika så man kan aldrig veta hur man svarar på ett preparat.
Beslutet att fortsätta, om någon av er hade sagt efter tredje kuren att nu lägger vi ner. Hade ni gjort det då?
Jag tror att jag sa det flera gånger i början, men nu när jag tänker tillbaka på det tankesättet som vi hade då, vi resonerade annorlunda. Alla de jag känner till som tar anabola steroider säger alla samma sak, man blir inte fysiskt beroende av anabola steroider men psykiskt blir man extremt beroende. Den period då man ”vilar” från preparaten, den tiden var ett rent helvete mentalt. När man är inne i det handlar allt om att bygga muskler och så fort man tappar ett gram muskler blir man knäckt. Så mentalt blir man extremt beroende skulle jag säga. Har man väl börjat med preparaten vill man bara ha mer, mer och mer och om man då tappar muskler blir man förstörd, så det var därför jag fortsatte.

Till slut tar du ändå beslutet att sluta?
Ja, absolut.
Hur tar man det beslutet? Vad är det som får en att sluta?
Det var nästan så att jag hade fått nog, men för mig var det en lång period, det var inte ett plötsligt beslut. Jag kommer inte ihåg hur många kurer jag tog totalt men mina kurer var alltid låga, alltså dos-mässigt låga och jag har aldrig blandat mer än två preparat åt gången om man jämför med andra som kanske testar 5-6 steroider under en kur. Men från andra kuren fick jag biverkningar och redan då kände jag att det här var ju inte så skönt, även om det fortfarande kändes mer positivt än negativt, annars hade jag aldrig fortsatt. Desto längre jag höll på desto fler negativa biverkningar fick jag och då började jag tänka, är det här värt det?
Idag har jag inga problem att erkänna att så stor som jag var när jag var som störst, och det är ungefär 15kg mer än vad jag väger idag, så stor går det att bli naturligt. Det är jag helt övertygad om. Om man är superdedikerad till kost och träningen så kan man komma dit, och då riskerar man ju dessutom inte alla de här biverkningarna. Det tar längre tid och det är absolut svårare men jag är helt övertygad om att det är 100% möjligt.
Vad var det svåraste med att ta beslutet att sluta?
Det svåraste… mot sista året i alla fall, det var då jag började tänka, är det här verkligen värt det och det berodde främst på bieffekterna. Sista året började jag känna att det inte var värt det..plus att min tjej inte gillade det. Visst att jag hade skitit i det åren innan, men jag började känna att om hon verkligen inte gillar att jag dopar mig och jag ju egentligen inte heller gillar det, då borde jag sluta. Samtidigt så visste jag att om jag bestämmer mig för att sluta, då kommer jag tappa muskler och det är det som är det svåraste när det kommer till dopning, att ändra det tankesättet. Men jag tror att, tack och lov ska jag väl säga, att jag läste på så mycket som jag gjorde och att jag fick så mycket information om hur dåligt det är för kroppen fick mig att inse att det inte längre kändes värt det.
Hur var reaktionerna på att du slutade?
Jag sa inte, nu ska jag sluta. Det sista jag tog var inte anabola steroider, det sista jag tog var SARMs, och det var första och sista gången jag tog SARMs. Jag gick över till SARMs för att jag hade läst att de skulle ge mildare biverkningar, men eftersom jag fick biverkningar av dem också så fick jag nog. Jag kände att jag orkar inte längre, det är inte värt det. Efter det tänkte jag inte så mycket på det, men jag började känna att det kändes bättre i kroppen att inte ta något, och då bestämde jag mig för att aldrig mer ta något. Jag ville inte ha något med dopning att göra längre.
Samtidigt ville jag inte göra så stor grej av att jag hade slutat. Det hade varit gånger tidigare då jag sa till min tjej att jag skulle sluta men inte klarade det, så jag ville först inte säga något, men efter den gången då jag testade SARMs tog jag aldrig något mer. För ett halvår sedan frågade jag min tjej vad hon tyckte om att jag inte längre tar preparat. Då berättade hon för första gången att hon absolut inte gillade det och att hon märkte förändringar i mitt humör som jag aldrig tänkt på.
Förändringar i ditt humör under tiden du dopade dig?
Ja faktiskt. Hon sa att jag blev mer lättirriterad, vilket jag aldrig tänkt på. Hon tycker att hon märker stor skillnad idag jämfört med hur mitt humör var då, och det är ju något som jag aldrig tänkt på.
Vad är det bästa med att ha slutat? Vad är vinsterna?
Det bästa med att jag har slutat är att jag nu känner att jag inte riskerar att få långsiktiga problem på samma sätt. Jag känner redan nu att kroppen mår bättre, och jag tycker att det är skönt att inte vara så fanatisk. Jag har alltid gillat träning, men det händer något när man börjar med preparaten. Man är redan väldigt fanatisk om man börjar med dopning, men det blir det bara ännu värre när man börjar. Det blir allt ens liv handlar om, äta, kura, träna och man får aldrig missa en träning. Det blir tyvärr det enda man bryr sig om.
Om man är 16 år eller ja ännu äldre än så, och så har man det här suget att ta preparat för att växa. Vad är det som ska få en att inte ta preparatet?
Jag tänkte på den där frågan, och precis det som ni jobbar med tycker jag. Helt ärligt. Jag tycker att om ni eller jag kan få någon att sluta med dopning så är det jättebra, men mitt mål är att prata om det här innan personer börjar dopa sig. Att få ungdomar som funderar på att börja med dopning att inte göra det. Jag tycker att det är så viktigt, och jag vill inte att någon ska börja från första början.
Vad är dina främsta argument till varför man inte ska börja dopa sig?
Det finns såklart flera argument, men det första är verkligen att ställa sig frågan vad är ditt mål? Jag skulle ställa den frågan till den som överväger att dopa sig. För jag är helt övertygad om att man kan diskutera med någon som vill ha en rippad fysik att det går att uppnå den fysiken på naturlig väg. Man kan självklart diskutera huruvida det är ett hälsosamt tänk och ideal att vilja bli så stor, men om en väldigt vältränad kropp är ens mål så tycker jag att man måste förmedla att det går att uppnå en sådan kropp naturligt, utan dopning. Som jag nämnde tidigare kommer det krävas disciplin och väldigt mycket tid men det går absolut.
Man måste också komma ihåg att om man tar preparat för att bygga muskler, då är det ju preparatet som bygger musklerna, det betyder att så fort man slutar ta preparatet försvinner allt. Men en person som har byggt upp sin fysik på naturlig väg kommer kunna behålla sin fysik, och det är ju mycket bättre.
Det är också viktigt att informera folk om bieffekterna. Jag började ta preparat för att jag inte kände till alla bieffekter, När det kommer till dopning så förstår man att preparaten fungerar och vill därför ta dem. Men om man inte tar dopning då slipper man ju också alla biverkningar. Om du vill bygga muskler naturligt så kommer det ta längre tid och det kommer vara svårare, men jag brukar säga det allmänt i livet, att den svåra vägen alltid är den bästa. Att fuska sig igenom vad det än är, plugg eller sport eller träningsresultat är aldrig värt det. Samma sak med kost idag, ingen vill planera sina måltider, alla vill ta den lätta vägen och äta proteinpulver, men den svåra vägen är alltid den bästa, så det gäller att förmedla att dopning aldrig är värt det i längden.

Hur tackar man nej? Om man hamnar i ett kompisgäng där alla tar preparat men man själv faktiskt inte vill.
Om alla ens vänner börjar kura och man själv känner att man vill bygga muskler men är osäker på om man vill ta preparat tror jag bara att man måste vara ärlig med sig själv och ställa sig frågan, hur viktigt är det här för mig egentligen?
Vad skulle du säga är typiska varningstecken? Vad ska man som anhörig, förälder eller partner se som varningstecken?
Jag skulle säga att om man blir väldigt fanatisk snabbt, det är ett varningstecken. Det finns såklart fysiska tecken också, inte bara finnar, men att man lägger på sig både muskelmassa och vätska väldigt snabbt, och om man då också blir fanatiskt helt plötsligt då är det absolut röd flagga tycker jag. Det är vanligt att man lägger på sig vätska, blir rund i ansiktet och träning och muskler blir ofta det enda man pratar om. Men man ska passa sig för att tänka att alla som tar anabola steroider blir aggressiva, det finns så många myter och det stämmer inte. Jag skulle snarare säga att preparaten förstärker de karaktärsdrag man redan har, har man kort stubin innan då får man ännu kortare stubin när man tar preparaten, men en lugn person blir inte helt plötsligt aggressiv.
Sen måste jag lägga till ett citat, det finns ett ton biverkningar av anabola steroider, men alla kommer inte få alla biverkningar och man vet inte innan vilka biverkningar man personligen kommer få. Men en bieffekt kommer drabba precis alla och det är att man blir en bra lögnare. Det blir man. För många kommer fråga om man tar anabola steroider och man kommer ljuga. Det är bland det värsta, och den biverkningen får alla, precis alla blir bra lögnare.
Hur når man som förälder fram om man misstänker att ens barn har börjat bruka steroider? Hur bryter man sig in i bubblan?
Att kontakta polisen tror jag inte är en bra idé, eller rota i rummet om man bor hemma. Men som förälder tror jag att det är viktigt att man samlar på sig kunskap och att man kontaktar sjukvård eller hittar någon utomstående som kan förklara biverkningar och risker. Ibland kan det kanske vara svårt att nå fram som förälder, då kan kanske en utomstående kan vara mer respektingivande och någon man lyssnar på. I sport är ju doping fusk, men om du enbart tar dopning för din träning på gymmet, utan att tävla, då är det ju bara ohälsosamt.
Hur ofta ser du någon som du tror dopar sig idag när du tränar?
Varje gång jag tränar ser jag någon som jag tror tar preparat. Men ingen skulle ta det på gymmet, man får ett tränat öga för det där. Man lär sig se på ett annat sätt än vad andra gör tror jag. Om man tänker på att fitness och träning blivit så populärt de senaste åren, och att kosttillskott och proteinpulver har ökat så hastigt, då måste man påminna sig om att användningen av anabola steroider såklart också gått upp. Anabola steroider har också blivit populärt men ingen snackar om det.
För att sammanfatta, vilka är dina topp tre argument till varför man aldrig ska börja bruka dopningspreparat?